Nya tag och en sammanfattning av det senaste halvårsvistelsen
Ett nytt år, nytt språk och nytt land. Detta är början, genesis, alfa; helt enkelt, allt klyscigt för en ny början. Språket är ändrat på grund utav att jag är lat och inte orkar tänka; genom att använda svenskan så kan jag även lättare få sagt det jag vill säga. Tanken med denna bloggen var att den skulle komma igång när jag flyttade till danmark, vilket var för ungefär ett halvår sedan nu. Än så långe har jag inte skrivit något här nere, så jag tänkte försöka börja om nu när jag än en gång ska flytta. Det är ganska intressant att det första inlägget i Danmark är inte skrevs när jag nyss flyttat ner utan istället när jag flyttar ut. Som sagt, ett nytt försök.
Ifall jag skulle sammanfatta min vistelse i danmark med två ord skulle det bli – Ångest och Tristess. Det var härligt att flytta ner hit, alla planer man hade, jag och min rumskamrat skulle spela spel, åhh så mycket spel vi skulle spela. Jobbsökande var nästan sekundärt, vi hade räknat ut att vi inte behövde något jobb de första månaderna då vi istället kunde överleva på våra besparingar. Trotts att vi hade samlat ihop en del i förväg så var man ändå snål, och det kan ha varit en av mina största misstag. Jag valde att inte hålla på med någon aktivitet, det kostade trotts allt pengar. Tiden gick och mitt liv började bli väldigt monotont, dagarna ägnades till att vandra runt i stan i fem timmar för att lämna ut CVen till diverse butiker för att sedan komma hem till lägenheten och antingen kolla på film eller spela spel resten av kvällen. Jag och min rumskamrat började växa allt längre ifrån varann då vi sakta men säkert började inse att vi hade lite olika prioriteringar i livet. Visst, festande kan vara kul, med rätt männsikor och på rätt ställen. Själv är jag absolutist (dricker ingenting) så jag håller mig gärna borta från sådana tillställningar. Då han senare fick jobb som bartender så fanns det i alla fall folk att dricka med, men jag avstod från att närvara de flesta gångerna. Till slut pratade vi inte med varann, vi hade fått slut på samtalsämnen, det ändå vi kunde få ur oss var vad vi skulle äta och vad ens jobbakompisar hade gjort för något. Är det så här för vuxna par också? Får de till slut slut på saker att prata om eller inte? I alla fall, ångesten växte då jag inte hade någon att umgås med, allt verkade så meningslöst, jag började ifrågasätta min egen existens och varför jag ens var här osv. började få andningssvårigheter och var tvungen att gå ut på långa promenader. Jag hade fastnat i en ond cirkel helt enkelt, och jag var tvungen att ta mig ur den på något sätt. Tlil slut tog jag mig samman och började träna gymnastik igen, där träffade jag massor av folk och började sakta men säkert inse mitt egna behov av socialt umgänge. Jobbet kom strax efter och likaså vännerna i Lund och Malmö. Efter detta blev allt gradvis bättre till hur jag har det idag (nu mår jag bra igen, har blivit mitt gamla vanliga glada jag) och nu sitter jag här i min säng, praktiskt taget arbetslös igen. Med en hyra på över 4000 och mat som skall köpas i dansk valuta så finns det inte mycket mer att göra en att flytta hem igen, vilket jag inte har något emot – Det är svårt att beskriva hur härligt det ska bli att få komma hem till alla gamla vänner, även om ganska många är ute och utforskar världen på egen hand. För min del är det färdigutforskat, i alla fall som det ser ut innom den närmsta tiden.
Jag har lärt mig ganska mycket om mig själv under den här perioden, framförallt vikten av att ha personer runt mig som jag bryr mig om. När man gör något sånt här, åker till ett nytt ställe för att jobba eller framförallt leva sitt liv, så är det viktigt att antingen redan ha vänner där eller skaffa sig forum där man kan umgås med folk, så fort som möjligt. Bra exempel på forum kan vara antingen jobb, skola eller gruppaktivitet (idrott, ideell förening etc.) Man kan klara sig på att spela spel, läsa böcker och titta på tv, men ibland kan det kännas som att det inte räcker till. Utan rätt personer runt sig så blir man lätt uttråkad.
Nu är det frukost tycks jag höra ifrån köket, det ska bli fint. Det är skönt att vara här nu, det känns som att min och min väns relation är tillbaka till det vanliga igen, som vi var innan vi flyttade ihop. Jag ser fram emot den kommande veckan av packande och städande, det, det kommer att vara nice.
Lämna ett svar